Japp det stämmer. Nu är man gravid igen.

Den 25 augusti 2009 testade vi plus. Vilken lycka att få bära på ett litet liv igen.

Jag ska få en liten bäbis till. Kan man vara annat än lycklig. 

Jag kommer att vara 3 barns mor innan jag fyller 30....häftigt.

Vi kunde inte hålla det hemligt för barnen speciellt länge, då jag genast började må riktigt illa.

Första veckorna fick jag knappt behålla något, nu får jag i alla fall behålla en del. Men illamåendet håller i sig hela tiden och det och tröttheten börjar ta över mitt liv. Det tycker jag inte om. Men det vänder väl.

Den 28 augusti berättade vi i alla fall för barnen. Det var nog en overkligt känsla för de.

James förstod nog inte riktigt vad vi menade, medans Emilia började klappa på magen direkt ;-) Stumpan. 

Det blir mer verkligt när magen börjar växa. Sen tänkte jag faktiskt leta efter min bok där man ser fostret från vecka till vecka, eller gå och låna nån liknande bok på bibblan. Det kan bli kul att visa barnen, och framförallt Emilia som är så stor.
Deras spontana reaktion var i alla fall glädje, och James vill ha en lillebror och Emilia en lillasyster, så
någon av de får i alla fall sin vilja igenom ;-)

Nu har vi även gått ut med det till familjen och på FB, så nu är det "out in the open". Visst jag är bara i vecka 10, men jag orkar inte smyga med det längre. Inte när man mår så här dåligt.

Vikten nu då. Den måste jag ju följa nu när jag gick ner så mycket innan jag blev gravid.

Den 20 augusti vägde jag 71,4 kg

Den 28 augusti hade jag gått upp till 73,1

och idag väger jag 74,8

Vill ju inte gå upp för mycket....men nä tänker inte banta när jag är gravid.

I morgon ska jag i alla fall på inskrivning på MVC. Det känns bra.

Känns lite mer verkligt då.

Hoppas bara detta illamående och trötthet ger med sig snart så man kan börja njuta av att vara gravid =D

Jag har även två underbara vänner som är gravida. Den ena ska ha i februari och den andra i mars. Sen kommer jag i april/maj. Då har man någon att umgås med även under mammaledigheten. Det ska bli skoj ;-)

Nä nu ska jag försöka få i mig lite mat innan jag börjar må allt för illa ;-)

Glömde ju berätta igår att min stora 3-åring nu är helt blöjfri =D

Han har ju varit blöjfri på dagen ett tag nu, men alltid bajsat i blöjan och haft blöja på natten. 

Men för ca 1,5 vecka sen så hade vi inte så många blöjor kvar, och tänkte "kanske är det dags att sluta med blöja på natten också". Vi pratade med James och han ville gärna sova i bara kalsonger. Nån olycka har det väl blivit, men då har det inte kommit mycket. Sen har han ju haft blöja nån kväll för att bajsa i, men då han inte bajsat i den så har han somnat med den i stället. Men sen 5 dagar tillbaka så har han inte haft en blöja på natten, och sen 4 dagar tillbaka så har han inte haft en blöja på sig alls. 

Vi har kämpat med att han ska bajsa på toaletten eller pottan. Vi hade nog testat det mesta, allt från att göra det mysigt på toaletten med att sjunga sånger och dyl till att han kunde sitta på pottan i vardagsrummet och leka med lego, men ingenting har hjälpt. Men så igår, ett litet tag efter att han gått och lagt sig så kom han upp och sa att han hade ont i rumpan. 

Nevill frågade då varför han trodde han hade ont i rumpan, och förklarade att det berodde på att han behövde bajsa. Han gick då på pottan och satte sig och bajsade, utan några problem...stora killen =D

Sen idag när han skulle gå och sova, så kom han upp en gång och kissade, och efter en liten stund så kom han upp och satte sig på toaletten igen. Vi frågade då vad han gjorde, och sen hörde vi "plumsen" ;-) Vår stora kille bajsade precis som han gjort det hela tiden =D

Visst är det konstigt att man kan bli så lycklig för en sån här grej, men det blir man när man har barn. Varje framsteg i deras liv gläds man över. 

Jag är sååå stolt över mina barn <3